Karlavagnen

00:02 Hej, jag heter Lise Karin och det här är Karlavagnspodden. I det här avsnittet kan ni höra alla härliga samtal som handlade om plötsliga insikter, ny kunskap och aha-upplevelser som lyssnarna hörde av sig med. 00:20 Nu ska vi börja med att ta oss till Kristianstad och prata med Kevin Lenberg. 00:29 God afton, Kevin! 00:31 God afton! 00:33 Hur mår du? 00:34 Jag mår fantastiskt bra i ett regnigt Kristianstad, för att faktiskt säga. 00:39 Ja, men har ni också regn? Det regnar i hela landet. 00:42 Ja, det är ösregn här och mörkt och blåsigt. 00:47 Hörru, du var ju med om en ganska dramatisk ögonöppnare där allting vändes upp och ner i ditt liv. För rätt många år sedan var det nu, eller hur? 00:59 Ja, det är åtta år sedan. 01:02 Vad hände? 37 år gammal så drabbades jag av prostatacancer. 01:09 Och så ung? 01:12 Väldigt ung. De trodde länge att jag var född med för högt PSA- Efter många månaders utredning så visade det sig att jag hade prostatacancer och opererades där de tog bort hela prostatan med robot. 01:31 Det var en väldig chock och kastade en kull hela livet kan man säga. 01:36 Och det där med att gå först från att komma kring och tro att man är helt fullt frisk och sen vänds allting upp och ner. Kan du minnas tillbaka den första perspektiv för förändringen? 01:49 Ja, det var ju en väldigt märklig tid. Jag hade precis träffat min sambo. Vi hade dejtat i en månad och var ju fullkomligt nykär och uppe över öronen förälskade. Det här började ganska snabbt. 02:05 Själva utredningen och du vet när man vill leva i en värld av bara blommor och vin liksom så vart det väldigt mörkt istället och man försökte få lite andra perspektiv på saker samtidigt som man bara ville ha svar för att den här ovissheten var ju fruktansvärd och det tog faktiskt ett halvår innan jag fick det konkreta beskedet att jag hade prostatacancer. 02:33 Är man rädd i den situationen mest om livet eller hur det här skulle drabba dig och din relation och din kropp? 02:44 Jag var fruktansvärt rädd att jag inte skulle överleva det här, för man får ju inga svar direkt. 02:51 opererat bort prostatan och man får vänta 8-9 veckor på att den skickas iväg så att de ska se om det har spritt sig eller om jag måste gå på säljgifter och sånt där. 03:03 Man levde i en bubbla som man inte ville vara i just den tiden. 03:10 Så det var ganska omtumlande på många sätt faktiskt. 03:15 Vad var riskerna då när man gör den här? 03:18 Förutom att man måste göra det såklart för att leva. 03:21 Vad berättade man för dig då? 03:26 Min operationsläkare upplyste mig ganska tidigt om att det inte är säkert att du får behålla till exempel erektion eller att du kan ha närhet på det sätt som du har haft innan. Men jag sa att för mig spelade det ingen roll utan jag har ändå ingen användning av erektionen om jag inte får leva till exempel då. 03:46 Men jag hade en fantastisk läkare och vi till och med nästan skrattade åt det här för att han tyckte att jag hade ett sådant fint sätt att se på det hela. Jag har alltid varit väldigt öppen och pratat om min diagnos hela tiden med alla. Jag hade ju inget val, jag var tvungen att göra operationen och sen fick man vänta de här veckorna. 04:09 Men tänk att allt är så relativt, att de här sakerna som man kan oroas för och tycka är stora elefanter och problem i rummet blir så små och betydelselösa när det handlar om liv och död och när man ställs för en helt ny situation. 04:25 Ja, det är verkligen så. 04:27 Och jag var ju duktig på att leva mycket i framtiden. Vad man skulle göra om ett halvår eller vad jag skulle göra nästa vecka. Du menar innan du fick veta? Ja, innan jag fick diagnosen. 04:43 Jag var ju van vid det. Man njöt inte så mycket där man var just då. 04:49 Det var någonting där framme man skulle göra. Man skulle på någon stor fest. 04:55 Det var alltid det som var långt framför som jag tänkte på. Och inte just de här små ögonblicken i nuet. 05:03 Och då man kanske är mest rädd att förlora de här vardagen. Eller bara det vanliga. 05:09 Precis, och jag tror inte att man värdesätter de här små sakerna som för mig har blivit ganska stora saker efter just den här händelsen. 05:19 Men kan du säga, än idag, det här är drygt tio år sedan om jag förstår dig rätt. Ja, åtta år sedan. Men är det varje dag någonting du påminner dig om? Alltså jag försöker göra det. 05:36 Det har väl varit stunder när det kanske har räbbat ut lite. 05:41 Jag träffar mycket människor i mitt jobb både som frisör och som sångare. Det händer att man stöter på kunder eller människor som just nu går igenom en utredning eller har någon närstående som går igenom en utredning för någon sjukdom. Då slängs jag tillbaka till att du måste vara duktigare på att fånga upp. stunden där du är just idag. 06:04 Så det är klart att jag kan hamna utanför ibland men jag försöker hålla mig på den här vägen att jag njuter av stunden. 06:13 När känner du dig mest levande då? 06:17 När jag inser att man ska fånga varje dag och varje sekund och njuta av det. För livet är ju någonting som är fantastiskt och man ska uppskatta varje sekund för man vet inget om morgondagen. Så jag försöker vara jätteduktig på att ta tillvara på alla de små ljusglimtarna. 06:35 Har du något som du ser fram emot att göra i närtid? Eller snart? 06:40 Även om vi inte ska tänka framåt utan vara med. Jag har nog ganska mycket med just det här som gäller cancer. Cancerfonden anordnar ju de här fantastiska stafett för livet runt om på platser i Sverige. Och till helgen så är det i Kristianstad. 06:57 Och då har jag fått den stora äran att vara konferensie och artist för hela evenemanget. Så jag ser verkligen fram emot det att få samla andra i samma situationer som har närstående som är drabbade. Eller man kanske till och med har förlorat någon i cancer. Och då finns det en möjlighet att få bidrag i det här. 07:17 Vilket hedersuppdrag. 07:19 Ja, verkligen. Jag har varit tårlugd faktiskt när jag fick frågan. Det ligger så nära mig. 07:27 Även om jag lever i nuet så ser jag verkligen fram emot nästa helg. Jag hoppas att det kan bli en plats där många kan samlas och få dela tankar och upplevelser med andra. 07:38 Jättefint. 07:40 Kristianstadbo, vad lyckliga ni är som får ha något fint att se fram emot i helgen. Och få träffa och lyssna på Kevin. Och du ska sjunga också. Ja, det ska jag också göra. 07:52 Det ska bli fint. 07:53 Men jag önskar dig varmt lycka till då och fortsätta att leva här nu. 08:00 Tack. Tack detsamma. Ha det så fint. 08:02 Ha det så fint. Vi säger tack till. Tack Kevin Lenberg. 08:06 Det här är Karlavagnen i P4. 08:09 Hörrni, nu ska vi ta och åka till Stockholm och prata med Josefin Aka Loveblom. 08:18 Hej Josefin. 08:20 Hej, hallå! Hur är läget med dig? Det är bara bra. Hur är det med dig? Jo, det är bra. Jag tycker det här är så spännande, men jag inser ju att temat är också så här att man kan riskera att man måste avslöja något pinsamt, att man inte har kunnat någonting tidigare och så bara, oj just det, precis är det så här det funkar. 08:40 Jag hoppas att folk ska våga ringa. 08:43 Det behöver ju inte vara så stort heller. Det kan vara en härlig upptäck man har gjort. 08:47 Det är ju modigt att våga lära sig nya saker. Jag kunde inte det här innan. 08:56 Har du värmt något i mikron som har haft metall i sig? 09:00 Det tror jag. Sked har jag nog haft i tekopp eller liknande som jag har stoppat in i mikron. 09:05 Man glömmer bort. 09:08 Det där funkar inte så bra. Det var inte det vi skulle prata med dig om. 09:13 Vad har du någon ny upptäckt i ditt liv? 09:16 Ja, det är ju upptäckt från idag. Och det är väldigt passande just det här temat. Därför jag ringde in för att den upptäckten handlade om termen upptäcksresande. För då läste jag om Sven Hedin, den sista adlade mannen i Sverige. 09:35 Och han var upptäcksresande. Och så började jag fundera på att han hade upptäckt... 09:43 Jag tror att det var centrala Asien bland annat stora delar och olika floder och vart de började. 09:51 Vi människor har ju rört oss runt jorden på alla möjliga platser. Vi är ju jättemånga. Vi har rört oss hip som happ dit och hit. Så det måste ju vara någon som har noterat det, upptäckt det tidigare men kanske bara inte dokumenterat det i skrift. Så i det här temat också om att byta namn på saker eller ändra om hela världskartan så kanske man borde byta namn på upptäcktsresande till typ dokumenterande resande personer eller något sånt där kul. 10:23 Ja men alltså att vi alla är egentligen upptäcktsresande men sen är det bara den som sätter ner flaggan först eller råkar skriva det i en bok som får äran att ta åt sig att man har upptäckt det. 10:35 Ja, det måste ju ha varit någon först som upptäckte att man inte får mikrometall till exempel. Ja, ja. 10:41 Hårda vägen. Och sen det där- när man tänker på ordet- upptäcktsresande- att man hela tiden- kallar man sig det innan man åker ut- jag ska bli en sån här upptäcktsresande- för jag kommer upptäcka saker. Eller blir man det- när man kom hem- för att man verkligen har upptäckt något. Och hur vet man som du säger- att det var jag som upptäckte det här- först? Ja. 11:09 Det är ju väldigt vågat. 11:12 Jag hittar det här först. Men det är ju precis som med upptäckter generellt att det är ju vågat att våga erkänna att det här var nytt för mig. 11:22 Ja, jag får lite info här från min producent, Helen. Hon skriver att, ja mycket riktigt, Sven Hedin var svensk upptäcktsresande författare och ledamot av Svenska Akademin. Och hans betydelsefulla upptäcktsresor i Centralasien gjorde honom till tidens kanske mest berömde svensk. 11:42 Ja, han blev den sista i Sverige att adlas också. 11:46 Spännande. Har du känt dig som en upptäcktsresande i ditt liv någon gång? 11:53 Jo, men det har jag nog. Om jag har sett något nytt träd till exempel ute som jag aldrig har märkt till tidigare eller gått in på en gata jag aldrig gått på tidigare så har jag ju att det här är att jag har funnits här utan att jag har vetat om det. 12:10 Nej, precis. Är det häftigt att man även i sina hemmakvarter kan upptäcka nytt? 12:17 Ja. 12:17 Eller en smak man gillar? 12:20 Ja, en ny maträtt. 12:23 Men har du också tänkt på att när man träffar vissa vänner eller personer, nya människor i ens liv, då kan man upptäcka saker om sig själv som man inte har tänkt på tidigare? 12:33 Ja, även det är du helt rätt i. Det kan man ju verkligen göra. När de kanske väcker någonting igen som man inte visste att man ens hade. 12:41 Det kan ju vara både bra saker och jobbiga saker som man uppdäcker med sig själv. 12:48 Mindre smickrande. Oj nej, varför är jag så här? 12:52 Spännande. 12:56 Jag hoppas att fler är modiga som dig. 13:01 Klurigt, insiktsfullt, bra inspel du kom med, Josefin. Ja, men tack så mycket. 13:08 Vad roligt. Alla är vid upptäcktsresande. Ja. Ha en fortsatt fin kväll. Ja, men tack tillsammans. Ha det fint. Hej då. 13:20 Daniel Engberg, du är kvällens dialogredaktör här i Karla vagnen och håller koll på vad som skrivs på sociala medier. Jag tänkte att jag måste börja med att fråga dig apropå kvällens tema om nya upptäckter och lärdomar och sådana här upplevelser. 13:36 Har du själv någon sån? Wow! 13:40 En just idag faktiskt hamnade på, satt och googla bara kring blåval, jag vet inte varför jag hamnade där, satt och frågade min bonusbrorsa lite konstiga frågor bara, vad en blåvals tunga vägde? 13:53 Oj! 13:53 Ja, och det var betydligt mer än vad jag trodde. 13:57 En blåvals tunga? 13:58 Ja, vad tror du? 14:02 Jag måste väga jättemycket, men ett gäng... 14:08 Jag vet inte, 50 kilo? 14:10 2,7 ton. 14:11 Nej, men du skojar. 14:13 Då fortsatte jag googla kring blåval. De är väldigt stora. Då läste jag också att de största blodådror är så stora så att ett barn kan simma i dem. 14:23 Nej, men det är ju helt sjukt. 14:25 Ja, det var en aha-upplevelse. Alltså då är man stor. 14:27 Ja, 2,7 ton är tunga. Oj, ja det var en wow-upplevelse. 14:33 Hörru du, våra lyssnare och följare, vad skriver de? Har de någon sådana insikter? 14:37 Ja, men det är lite allt möjligt här. Vi har Joakim Hed från Tierp i Uppland som fick sin aha-upplevelse när han började spela parafotboll med Tierp United. Han hade aldrig provat att spela fotboll som barn, men när han väl började spela upptäckte han att han faktiskt var väldigt bra på det. En sida av sig själv han inte visste fanns. 14:54 Nej men, alltså så himla kul. 14:56 Fan, vilken där är jag ju grym då. 14:58 Fotboll är kul. 15:00 Har du något annat? Jajamän, Emma Svanberg som har fått upptäcka att hon klarar mer än hon själv trodde inom voltigen. 15:07 Ah, voltage. 15:08 Ja, exakt. Det är när man gör trix på hästar. 15:11 Man hoppar upp och så... Ja, det är inte lätt. 15:15 Och innan hon kom till Capriofolen vågade hon inte galoppera. Nu står hon till och med på knä i galopp. 15:22 Tänk att man kan bara göra vissa saker som man tror att jag har inte bra balans eller jag är rädd för höjder, jag är rädd för hästar. Och så helt plötsligt kan man så mycket. 15:30 Så det är imponerande. Verkligen. Fotbollsspelare och en galoppare på knä. God. 15:36 på knä. Något sånt kallas det. 15:38 Det här är Kalavagnen i P4. 15:44 Men nu så ska vi ta oss till Falun där vi ska prata med Ann Fagerberg-Embetsin. God kväll Ann. 15:55 Hallå, hallå. 15:57 Hur är läget med dig? 15:59 Det är bara bra, tack. 16:01 Fint program. Ja, det är ju spännande det här temat. 16:06 Vi har ju valt att prata om det här apropå FNs beslut att vi ska rita om den gamla världskartan som vi har förlitat oss på sedan mitten av 1500-talet. Och så visade det sig att det inte riktigt ser ut så som vi har trott. Nej, nej. Ann, vad jobbar du med? 16:28 Vad gör du? 16:30 Jag jobbar som kurator på en buppemottagning. Men sen så läser jag också väldigt mycket böcker och tipsar om böcker. Och det är väl lite därför jag är med, tänker jag. 16:40 Utifrån boktips. För böcker ger ju verkligen nya perspektiv, tänker jag. 16:45 Ja, och då är du en sån som verkligen känner att det här vill jag dela med mig. När du har läst någonting som har förändrat dig. 16:51 Ja, så då tipsar jag på Instagram. Framförallt barnböcker, men... Så brukar jag även skriva om vuxenböcker som jag läser. 16:59 Så det är barnbokstips helt enkelt? Ja, precis. 17:06 Finns det någon sån där barnbok som du känner att du läste och fick helt andra perspektiv, oväntade läsupplevelse? 17:15 Ja men det finns ju massor av barnböcker man kan läsa för att just få nya perspektiv på saker och också lära barn om olika saker tänker jag. Så barnböcker tänker jag är väldigt, väldigt viktigt. Men sen har jag läst Elafalis, första generationens svensk. Och det är väl en vuxenbok tänker jag mer. Eller kanske från högstadiet gymnasiet någonstans. Och den tyckte Apropå det här med att det är mycket man inte fick lära sig i skolan. 17:50 Det här med kartorna har jag inte reflekterat över tidigare. När jag gick i skolan fick jag inte lära mig någonting om rasism. 17:58 Det är en sak som hennes bok tar upp bra perspektiv kring. 18:02 Första generationen svensk. Kan du ta något exempel där du hisnade till eller fick lite så här, jajaha, oj... 18:12 Ja, hon tar upp väldigt mycket bra saker. Men hon tar bland annat upp ordens betydelse. Alltså vilka ord vi använder. 18:38 har kunnat tidigare och sen så det här första generationen svensk är ju en viktig Poäng i boken. Hur länge ska man bli kallad invandrare? Vi pratar ju om invandrare i flera generationer. När får man faktiskt kallas svensk? Hon ger väldigt bra perspektiv. Hon pratar både utifrån egna erfarenheter och så blandar hon in fakta i den här boken. 19:05 Jag tänker att det är en bok som verkligen behövs i de här tiderna- Det är handen på väldigt många människor. 19:23 Och bara det ordet i sig, det här med att vandra in någonstans. Som att man bara håller på att vandra och vandra och vandra. Man kommer aldrig fram på något sätt. 19:31 Ja, och sen också lite skillnad. Jag kommer inte ihåg vilka namn hon använder riktigt. Men expat tror jag var ett. När man liksom pratar om de här kanske lite... 19:41 De kommer från kanske England till Sverige och man jobbar i någon trendig bransch. Sen pratar man om arbetskraftsinvandring när det gäller andra typer. Vilka ord jag använder att det har betydelse. 19:59 Och att följa. 20:02 Men jag tänkte på det här med barnböcker. Nu kanske inte det här. Det här var för stora barn. 20:08 Just den här boken. Men om man tänker barnböcker. Att vi kan minnas dem så länge. Och att de kan ha satt ett budskap i oss. Både som barn. Men också ge oss så väldigt mycket som vuxna. Att det finns många liknelser. 20:26 Som vi kan bära med oss så länge. 20:30 Jag har ju många böcker som jag har läst för mina barn som jag kan hoppas att de kommer minnas en dag och tänka att det där var en bok som jag kommer ihåg att vara viktig och lära upp något. 20:43 Apropå att ha upplevelser som du sa, det kan komma många sådana i de böckerna. 20:47 Ja, verkligen. 20:51 Få nya perspektiv och vi lär oss hela tiden så länge vi lever. Vi kan göra fel och vi kan lära om att göra rätt. Till exempel börja använda andra ord eller uppdatera våra kunskaper. 21:08 Har du något annat boktips om vi tänker mer barnbokstips? 21:13 Barnbokstips? 21:14 Ja men den här har ju några år på nacken men det är fortfarande en av mina favoriter som jag läste med mina barn. Pudlar och pommes. Den handlar ju också om att vara på flykt fast det är hundar som är karaktärerna. Men har ett väldigt fint budskap. 21:34 Och som vuxenbok så läser jag just nu Biodlaren från Olett. 21:44 Ja, väldigt fina och väldigt stark. Så man verkligen känner empati med personerna i boken. 21:51 Biodlaren från Aleppo. 21:53 Ja. 21:54 Ja, men vad spännande. Så blir man sugen på boktips då kan man gå in och följa dig, Ann. 22:02 Ja, absolut. 22:05 Ja, då får jag hoppas att du har en fortsatt fin kväll och fortsatt lyssna på Kalavagnen. 22:10 Tack så jättemycket. 22:12 Ha en fin kväll. 22:16 Ha det bra. Hej hej. Det här är Karlavagnen i P4. 22:22 Nu har Karlavagnen landat i Vetlanda hos Eva Albinsson. 22:29 Hallå där Eva. 22:31 Hejsan. 22:33 Hur står det till med dig? 22:36 Jo, men det får väl duga. Det får duga i afton? Ja. 22:42 Hörru, du... Säg, vad har du på hjärtat? 22:46 Nej, men det var inget viktigt. Det har varit mycket väder idag. Det har varit sol och regn om något annat. Det var bara det jag... 22:55 Ja, har det varit väder idag? Jag säger detsamma. 22:58 Mycket väder. Mycket av allt. 23:02 Man känner sig nästan lite omtumlad. Även här uppe i Piteå har vi haft mycket väder. 23:08 Jaha. Storm och höstlöv överallt i håret och spöregn och sen jättevackert soligt stilla. 23:16 Ja, det har ändrat sig så fort till och från. 23:19 Ja. 23:20 Bara vädret i sig har varit en aha-upplevelse idag. 23:24 Nu har vi pratat väder. Nu kan vi komma till väsentligheten. Exakt. 23:30 Ja, förrätta. Vad vill du dela med dig? 23:35 Nej, men jag tänkte på det här att... Eller det är ju inte något jag kom på för länge sedan. I många fall så vet man inte när man gör något för sista gången. 23:45 Nej. Man vet att... 23:49 Om man till exempel när man slutar skolan eller man slutar ett jobb, då vet man det. Nu är det sista gången jag går härifrån. 23:57 Men i många fall vet man inte det. 24:00 Mycket rör till exempel när barnen växer upp. Nu är alla mina barn över 30, så det är länge sedan de var små. Men... 24:10 Men det är mycket som är mysigt när barnen är små som de helt plötsligt inte gör längre när de är över 30. 24:20 Nej, men det var så sant. Tänk dig sådana här vardagssaker som man inte vet i stunden att det här är sista gången. 24:27 Nej, man vet ju inte det. Men någon gång måste det ha varit sista gången. Jag tänker på att min pojk när han var liten han tyckte om att pussas med sin mamma. Mm. Det gör han inte längre. 24:41 Tänk om du hade fått veta då Eva att det här är sista pussen som han kommer att ge mig. Det hade ju varit för skräckligt jobbigt. 24:49 Ja. Så kanske tur att man inte vet alla sista gånger. 24:53 Det är ju massor med sådana saker när barnen växer upp. Det här sista gången hon kissade er sig. Ja. Ja. 25:07 Jag kommer att tänka på så många saker själv när du säger det där. Jag tänker på sista gången jag träffade min pappa. Då visste jag inte att det var sista gången jag skulle träffa honom. 25:15 Nej, den tänkte jag med nu när jag funderade lite efter. Jag pratade med växeln att i vissa fall, jag vet det när jag... 25:23 Ja, mamma var ju medvetslös. 25:26 Men när hon var igång visste jag ju inte att det var sista gången. 25:32 Pappa visste jag det lite mer med. Men jag tänker att det finns andra människor som jag inte visste att det var sista gången man träffade. Jag tänker också på en sån himlens enkelt sak. Jag tycker väldigt mycket om att simma i sjön på sommaren. 25:49 jag vet inte när det är sista gången jag simmar i sjön för vinterbada så långt går jag inte jag menar jag vet det är jättefint väder blir det fint nästa vecka med det vet man inte du kanske har haft din sista gång för i år i sjön ja det har jag 26:10 Jag badade faktiskt i sjönhavet igår- men det var med en bastu innan- så det var lite fusk. 26:19 Nej, men då räknas det inte. 26:22 Nej, okej. Jag drar bort den. Det här var så intressant, Eva. Var många sådana... Sista gången man gjorde det- eller man stängde dörren till ett hus- man vet inte om man kommer att haka. Det vet vi om man till exempel- 26:38 flytta så vet man ju det. Om man inte köper tillbaks hus. Nej. 26:44 Exakt. 26:45 Eller man gör slut med en kille som man sen blir ihop med igen. Tänker man nu är det sista gången. 26:51 Som jag sa till hon i växeln men då börjar hon skratta åt mig. Man vet inte till exempel när man blir gammal sista gången man har sex till exempel. Det är ju en himla tur att man inte vet det då att det var sista gången. 27:09 Ja, jag vet. Man kommer in på sådana ämnen så blir folk tillställda. 27:16 Men vissa saker är nog väldigt bra att man inte vet om innan att det här är det. 27:20 Det är det ju. Men om man ska bli djup så kan man ju också tänka på att det händer olyckor och grejer. Man säger hej då till varandra. 27:35 Nej, precis. Men när du kom på det här, blev det som en aha-upplevelse för dig då? Att du bara, tänk vad många sista gånger vi har i livet. 27:46 Jag har så många kunstiga tankar i mitt huvud hela tiden, så jag tror inte det är en utmärk. 27:55 Jag tycker det verkar vara härliga tankar. Ja. 28:00 Nej, det var nog bara en stor ha-upplevelse ungefär så. Mina har inte varit så väldigt besvärliga i tonåren, men bara en sån sak. Man vet inte, sista gången de slänger i dörren och skriker åt en och sådär. Nej. 28:19 Det kan ju i och för sig vara trevligt. 28:21 Ja, men det var det jag menade med. Vissa saker är ju tråkiga att det är sista gången och andra saker är ju rätt skönt att det är sista gången då. 28:32 Ja, förra veckan så var sista gången som jag, eller sista gången, men då jag var så här som mamma skjutsade sonen någonstans. Sen tog han körkort. Så nu kan han köra själv. 28:43 Du vet, när man var tvungen att skjutsa. Men nu kan han köra själv. Det är också så konstigt. 28:48 Ja, men helt plötsligt ska han på fest och då får du skjutsa han igen. 28:52 Ja, precis. Eller så får han vara shaffis kanske. 28:56 Precis så. 28:58 Nej men gud det var väldigt bra Eva att du ringde. Det här tycker jag var spännande. 29:04 Jag kommer att tänka på det här. Jag kommer inte kunna sova i natt. Det går grunna över alla mina sista gånger. 29:11 Då får du ta över det här för mig. 29:19 Du får så väldigt gärna ringa igen Eva. Det var härligt att prata med dig. 29:24 Jag kan ringa mig hela kvällen. 29:28 Sköt om dig ha en fin fortsatt kväll. Du med. Hej hej. Det här är Karla Vagnen i P4. 29:37 Här i Kalavagnen i P4 Sveriges Radio så ska vi stanna till här i Piteå och prata med Per-Erik Sorti. 29:49 Hallå där Per-Erik. 29:51 Hej Li. 29:53 Hej, jag förstår att du är hemkommen till Piteå igen. Du har varit på kurs i Kiruna. 30:00 Vet du, jag har varit uppe i Kiruna. 30:06 roligt mycket. 30:08 Ja, hittade du runt ens en gång? 30:12 Ja, jag gjorde ju det. 30:15 Jag har varit uppe och kurs. 30:17 Jag tillhör nämligen ett teatersällskap som egentligen genom riksteatern har olika kurser. 30:31 tillsammans med Norrbottens olika teaterföreningar genom Riksteatern. Men så spännande. Ja, superkul. 30:44 Var ni jättemånga? 30:46 Vi var inte jättemånga, vi var elva stycken. 30:51 Och så fick vi vara med om en otroligt fin upplevelse som jag bara vill dela med mig av. 30:59 När vi fick sitta tillsammans allihopa och blev inbjuden till en föreställning. Där vi skulle någonstans ta med oss elva stycken stolar som vi satte oss på på det stora torget i Kiruna. Och det är ju någonstans så här Jaha, vi sätter oss ner Och vi vet inte riktigt Är det vi som är föreställningen? Eller är det Vad är föreställningen? 31:33 Och det var Någonting som var En jätteaha upplevelse För mig i alla fall Alltså vadå ni tog med En stol Alla tog med sig en stol Och så satt ni bara där eller vad? 31:50 Ja, alltså du vet så här. När man är på ett torg uppe i Kiruna. Det nya torget utanför hotellet och Aurora som då ligger i Kiruna. Jag måste mindroppa lite grejer också. För att man ska förstå vart man är någonstans. Det nya torget. Där satte vi oss tillsammans och tittade bara i 45 minuter. 32:20 Kom folk och interagerade med er då, Kiruna-borna? 32:25 Ja, de gjorde ju det. 32:28 Vi fick ju se Kiruna i ett perspektiv- att vara 45 minuter av människor som passerade oss hela tiden- och de började prata men vi fick ju inte prata vidare med dem men vi blev ju någonstans med i en föreställning där vi var actors men också spectactors om du förstår hur jag menar ja absolut men vad intressant hörru du det får mig bara tänka på tror du att 33:14 Det är så här Kiruna-borna har känt sig en ganska lång tid nu att de är väldigt betraktade. 33:20 Ni blev betraktade men ni betraktade också Kiruna från era positioner i era stolar där. Jag tänker att det är en stad som har betraktats ganska mycket utifrån nu för att man har både utsatts för och varit med om denna stadsflytt. 33:37 Ja, och jag tänker det. Kiruna är ju verkligen nu i ett fokus av att vara i media, i olika sammanhang också. Men jag också fick en känsla av att när man är där så blir man ju också så här, vad är hem? Vad är ens plats som man någonstans ändå, man rids ju upp I denna stora flytt som ändå sker just nu. 34:13 Av att man både river, man river ner, man ska bygga upp någonting nytt. Och det är en stor förändring. 34:22 Och den förändringen sker också inom en själv på något sätt. 34:30 Och det blir filosofiskt sett så jättestort. Och det blev jättestort för mig också. Att uppleva den grejen. Det är inte min hemstad, absolut inte. Men jag tänker på de som har Kiruna som hemstad. Och hur stort den känslan är. Att nu lämna någonting och bygga någonting nytt. 35:01 Men det måste ju verkligen, precis som du säger, först en sorg över det gamla som inte kanske finns kvar och sen en förväntan inför det nya livet och den nya staden som man är en del av och man ska kanske arbeta och leva kvar där. 35:15 Det måste ju vara som att vara mitt i ett uppbrott också. 35:20 Ja, precis. 35:22 Men kan du relatera till kirrorna, Per-Erik, själv? Att du känner att man i livet gör en resa där man egentligen sen lämnar något gammalt och så går man in i någon ny del av sig själv? 35:37 Ja, alltså många gånger så... Eller det är ju så. 35:42 Man har ju många uppbrott i livet och det har ju jag också haft personligen. Man har det här, man lämnar någonting, man kommer tillbaka till det och hur ska man förhålla sig till det när man har varit borta från någonting och komma tillbaka. 36:00 Och det känner jag igen i mig själv också i den här grejen. 36:08 Vad betyder teatern för dig? 36:11 Mycket. Som det är som teater så har jag alltid stått på scen på något sätt och varit den här scenmänniskan på ett sätt som jag känner att jag fortfarande vill vara kvar i. 36:31 Och scener kan det vara olika saker. Antingen man står på den här kristinasalen här i Pite eller... 36:39 Ja, alltså i en kyrka, i en lokal där man har en performance på olika sätt. 36:49 Som skådis får man ju testa olika roller. Man kan testa att vara en snäll person, en dum, en arg, en gammal, en ung. 36:58 När man som skådis får testa att gå in i en annan kropp eller persona Har du gett dig ha-upplevelser när du får testa vad en profil som du skådespelar går in i den? 37:14 Rollen? 37:18 Alla har ju olika roller i livet och jag känner ju det verkligen. 37:24 Jag tror att vi har en stor del, vi spelar också teater i vårt liv hela tiden. För vi har olika roller på olika sätt på arbetsplatsen. 37:38 Ja men whatever kan man ju säga att man har olika roller i. 37:43 Att man förväntar sig olika saker av en person i olika sammanhang. Yes! Men är brorsan rollen, pappa rollen? Yes! Eller vad man nu är. 37:57 Ja, spännande. 37:58 Jag vill bara berätta det. 38:02 uppe i kirina och få den här aha-upplevelsen av den här performansen som egentligen också någonting som man bara någonstans kände en lite frustration över när man sitter där. Är det jag som är det här eller vad ska vi göra? 38:24 Är jag föremålet som betraktas eller är jag den som betraktar? Jag har sett några sådana där personer som utsätter sig för att de ska sitta i ett rum och inte prata. Och sen är det folk som går fram och börjar göra saker. 38:42 Rita på kinderna eller dra någon i håret eller kittla någon. Det var ingenting som hände dig att någon kirunabo försökte få dig ur balans. 38:54 Nej, faktiskt inte. 38:56 Jag är ju inte Kiruna Bo. De som var Kiruna Bo som var kanske med på själva eventet, de blev kanske utsatta på ett annat sätt. 39:08 Men jag kände att jag kunde vara ganska trygg i det. 39:17 någon i det här, vill jag göra det och hur är jag är jag på scenen nu eller är det en scen som jag ser utifrån den grejen jag fattar vi hoppas att lyssnarna hänger med nu jag tror jag förstår vad vi beskriver alla bara gud vad flummigt vad håller de här på vad håller de på mig 39:43 vad håller de på med de här norrlänningarna jättespännande Per-Erik jag tycker att alla typer av nya perspektiv det här var ju verkligen perspektiv och har upplevelser platsar i denna kväll så känner nu någon lyssnare att nu vill jag fylla på då tycker jag också att de ska göra som du att de ringer in till programmet på 020 22 10 30 eller hur Per-Erik det tycker jag också Eli jättebra Och så får du ha en fin kväll och en god natt. 40:16 Det är samma. Ha det gott. 40:18 Ha det, hej hej. 40:20 Hej. Det här är Karlavagnen i P4. 40:24 Vi ska åka till Nossbro och prata med Anette Nilsson. 40:30 God kväll, Anette. Hallå, hallå. Hallå. Du har inte hunnit gå och lägga dig riktigt än. 40:36 Nej, inte än. Nej, nej. 40:39 Vad har du varit med om? 40:42 När har du upplevt en sån här oj då eller jaha blev det så här upplevelse? 40:48 Det var länge sedan detta hände men jag vet att jag skulle åka ifrån oröst eller från kön. Detta hade sagt inte alldeles så att jobba. 41:00 På vägen till det så var det en blickshalka som inte jag visste. 41:06 Jag skulle göra en omkörning utav en bil. 41:11 Den här bilisten såg inte mig i sin backspegel. 41:16 Och jag fick panikbromsa naturligtvis. Men jag körde ju på en sån där mittbarriär. 41:26 Aj, aj, aj, aj, aj. 41:28 Som delar av både den här motorvägen jag körde på. 41:33 Innan Tingsator. 41:37 hamnade jag på fel sida så jag körde slalom på andra sidan så att säga. 41:43 Men så fruktansvärt obehagligt. 41:46 Men jag fattade ju inte det här. Jag tuppade väl av en liten stund och någon sekund. Det var någon som tog tag i ratten i bilen på mig hos mig där. 41:59 Men jag haklade till sen efter en liten Jag hamnade på fel sida. Jag tränade sen när jag hamnade på fel sida. Så kom det fram en kille och sa till mig. 42:17 Jag såg alltihopa, sa han. Jag har hittat polisen. De kommer att kolla till mig sen. 42:26 Jag hinner inte vänta, sa han. Men de kommer nog snart. Vad gjorde du innan dig? 42:32 Nej, jag tror inte det. 42:35 Men... 42:36 Polisen sa det. Du, sa han, hade du bälter på dig? Ja, jag hade ju faktiskt det, sa jag. 42:46 Det var räddningen det, sa han. Annars hade du inte suttit där idag. 42:50 Så de menade verkligen att du hade ett väldigt tur? 42:53 Ja, de menade på det. 42:56 Men vad fick du för insikt av den här hemska upplevelsen? 43:02 Den var ju... 43:09 när jag satt i min bin där det var någon som som tagit ratten så att jag hamnade på rätt sida annars hade jag inte suttit här idag. 43:19 Du kände som att du fick hjälp från en högre makt eller är det något som du är ute efter? Ja, det var det. Var det något undermedvetet i dig själv eller någonting som fick dig att styra rätt? 43:37 Det var någonting som tog tag i rätten och stridde åt rätt håll. För att det gjorde inte jag. 43:44 Nej, du kände att du själv inte hade kontroll. Nej, jag hade ingen kontroll alls, inte något. Men tänk att man är medveten om att det kan hända saker i trafiken- men man tror ju ändå aldrig riktigt att det ska hända mig eller just nu. Och så när man ändå hamnar i den där blickshalkan- eller man tappar kontrollen över fordonet- men hinner tänka så många saker- 44:11 Nu är det kört typ. Ja, jag tänkte ingenting alls egentligen. Det var ju precis som att jag tuffade av. Jag var helt borta. 44:23 Men alltså, någon tog tag i rätten och styrde den åt helt rätt håll. 44:28 Men du körde liksom ändå en bra tid genom motsatt trafik, alltså på andra sidan körfältet. 44:35 Ja, det gjorde jag. 44:37 Oj, oj, oj. Tänk om du, alltså det är ju väldigt bra att du inte fått se det här som en film framför dig, men tänk att få se den här affären. Vad räddade om det har blivit de som mötte dig alltså? Nej. 44:49 Ja, jag tänkte bara det. Men hur i hela friden? Jag var helt borta. 44:55 Men det var någonting som tog tag i ratten. Styrde den åt rätt håll till vänster. 45:02 Liksom till andra sidan. Men bilen blev helt skrot. Så den gick inte att köra mer. 45:11 När du steg ur bilen och såg den utifrån, vad tänkte du då? 45:16 Ja, vad tänkte jag egentligen? Jag tänkte nog ingenting. För de polisen sa det, men snälla, hur gick det här till? Jag vet inte, sa jag. 45:27 Jag vet ingenting. Vi kan väl också säga så Annette, det är ju tider precis just nu då den här blixtalkan kan slå till på oväntat håll i hela landet. Det kan bara klippa till så är man där. Många har inte såklart hunnit byta till någon vinterdäck eller någonting sånt än men de här månaderna är kluriga. 45:51 Ja, de är jätteluriga. Det ska jag tala om att det är Vad det än gör där ute i börset eller vad det är så sätt på vinterdäcken så fort som möjligt, säger jag. 46:04 Och säkerhetsbältet såklart alltid. Ja, absolut. Ska vi lägga till att vara försiktig med omkörningar om man inte är hundra säker att det här kommer att gå vägen? 46:16 Jag kan inte förstå än idag hur den här bilisten framför mig inte kunde se... 46:27 Jag hade ingen koll alls alltså. 46:32 Nej. 46:33 Kan han ha suttit med mobiltelefon men det kanske inte var så nyligt? 46:37 Nej, det tror jag inte han gjorde eller den gjorde utan han såg helt enkelt inte mig att han skulle göra en omkörning. 46:46 Utan han bara svänger ut mitt framför näsan på mig. 46:49 När du är precis på väg om. 46:52 Och jag fick hamna på fel sida. 46:56 Ja, så kom sladden, ja, precis. 46:59 Oj, oj, oj, oj. 47:00 Nej, men det går ju att läsa hela tiden över landet. Det är ju den här tiden det börjar bli mycket också sådana halkolyckor. 47:10 Var rädda om när alla ni som är ute och kör och kör nu så här sent när det börjar bli mitt i natten så man blir för trött också får man inte heller vara. 47:20 Detta var mitt på morgonen på förmiddagen redan. Jag kan inte förstå än idag att jag sitter här. 47:35 Vilken insikt du har mätt och att du också hade den där känslan att du fick någonting som hjälpte dig där. 47:44 Den känslan jag hade just då. 47:47 Det var någon så... 47:54 bara. Det var liksom att jag styrde mig åt helt rätt håll. Men på fel sida så att säga. Och detta var en mittbarriär innan tingsdag tunneln. Det glömmer jag inte redan idag alltså. 48:08 Ja det förstår jag. 48:10 Ja men alltså men tacksamhet får vi kanske avsluta med här då. Eller hur? 48:17 Ja absolut. Innan för man vet inte när den här halkan Säger jag. 48:32 Du får ha en god natt och fin kväll, Annette. Absolut. 48:36 Det är samma till allihopa ute i trafiken och överallt. Tack ska du ha. Hej, hej. 48:52 Nu ska vi sänka ner våra kala vagnenvingar i Adak i Malo kommun, ska jag säga, i Västerbotten. Och så ska vi prata med Jari Reconius. 49:06 Hallå där, Jari. 49:08 Ja, men hej Sandli. 49:10 Hej, så är ditt efternamn på rätt sätt. 49:12 Ja, Reconius. 49:14 Reconius, ja men du ser. I Adak. 49:18 Där har jag faktiskt varit. 49:21 Har du varit på Saga? 49:24 Vad är Saga för något? 49:25 Biografen. Vi har ju den där Sagavecka. 49:29 Ja, såklart. 49:32 Filmfestival. Precis. Vi ska inte prata om film i Adak. Vi ska prata om dig, Jari. 49:42 Ja, precis. Ja, berätta. Jag fick en sån där förfrågan om jag ville vara med på en sån här lugnskrivning. Det var något test de skulle göra i Västerbotten, regionen då. Okej. 49:58 Som gick ut nyligt, eller? 50:01 Nej, det gick ut i juni tror jag jag svarade på det här. Så fick jag ju det till veckan här att jag ska vara nästa onsdag nu på... 50:12 Lycksele lasarett för lungscreen. 50:16 Okej. Så du tänkte, men det här ska jag nog vara med på om jag får frågan. 50:21 Ja, absolut. I och med att kriterierna klarar jag ju där. Och sen idag då när jag tittar, ja det var på onsdag 12 och 15. Och sen var det ju papper i det pappret där man skulle fylla i. 50:34 Okej. 50:36 Vad jag har liksom genomgått i livet. Och då började då passiv rökning. 50:43 Jaha Föräldrarna satt ju fram och rökte Och alla barn i baksäte Så var det Så var det Ingen satt fast spänd heller Och så nästa har jag arbetat med asbest. Jo, börta mitt jobb börja som byggsmed. Stod inne i lokalen utan skydd och med rondell skar asbestskivor och gjorde brandväggar. Och efter det då, ja absolut. 51:13 Inga skydd alltså. 51:21 Så det var nästan, ja just det. Idag får du inte ens röra en aspektsskiva egentligen. Det är företagare som ska du ha. Och det kostar massor med pengar. 51:32 Du skulle nästan ha rymddräkt på dig för att hålla på med sån sanering. 51:36 Och där stod du och körde. Och sen när dammar jag i laxet skruvar vi fast skivorna. 51:47 Och sen efter det då börjar man ju röka. Det var ju poppis på 70-talet. 51:54 Och så rökte man ju och sen var det ju snusning. 51:58 Och sen ramlade jag och slett av. Det är fyra, fem år sedan nu. Axel... Ja, musklerna. 52:08 Gick av så att det gick inte att operera. Och hade sån verk så att... Och jag mådde så illa av verk-tabletterna så att... Men då provade jag att börja röka. Och det var bättre än verk-tabletter. 52:19 Så då blev det rök igen? 52:21 Då blev det rök igen. 52:24 I den här enkäten fick du sätta i många kryss. 52:28 Det var jag nästan överallt. 52:31 Förlåt att jag skrattar, men det är ju hemskt också, såklart. Men passiv rökning, asbest, rökning själv, snusa och så rökning igen. 52:42 Ja, precis. 52:43 Börjar du känna så här, oj oj oj, den här lungskryningen? 52:48 Ja, det är det som är... Alltså... Tyvärr så förlorar jag en kusin i natt. 52:57 Ett år yngre än mig. 53:00 Oj. Oj, oj, oj. Vi pratade om det här för... Han i sin tur förlorade sin bror i ALS. 53:13 Så jag tänkte, när ska jag gå bort liksom... 53:16 Så jag tänkte jag ska ju helt klart vara med på det här genom att jag har gjort allt som man inte ska göra. 53:24 Men när du fyller i den här enkäten och fick bocka för alla de här den insikten som du bara oj allt det här har mitt liv bestått av vad tänkte du då? 53:37 Nej jag ska inte leva idag. 53:40 Om man tittar hur farligt det är med asbest och räkning och allt det här. 53:45 Mm. 53:46 Men känner du dig nervös för den här lugnskrivningen? 53:51 Nej, det gör jag inte. Jag är ju så gammal nu. 53:54 Det är ju 50 år sedan jag skar första gången i Aspers skivar med Lundell. 54:02 Och har inte det hänt något ännu så då? 54:06 Det blir något att ha upplevt för svaret också. 54:10 Ja, men det är ju fantastiskt att sådana här undersökningar går utbrett i befolkningen. 54:17 Vi hör ju om det när det gäller andra saker nu. Att man mer börjar testa tidigt och man hittar saker tidigare och inte för sent. 54:29 Ja, det har ju verkligen utvecklats hela systemet så att säga. Men sen säger de, nej vi har inte pengar. 54:37 Och fortsätta med det här, för det här är ju bara ett test i Västerbotten. Och sen när testet är klart, då kanske inte kan fortsätta för att det finns inga pengar. 54:47 Men man tänker att utfallet måste ju kanske visa att det här är viktigt att göra i god tid. 54:55 Jo, precis. 54:57 Det är som det här, jag tror... 55:01 PSA-test är ju också någonting som har verkligen börjat gå ut. Och jag hade inte fattat att det är ju bara ett blodprov va? 55:10 Det var ett blodprov. 55:12 Och jag tror att det ingår i det här för de ska ta ett blodprov också så att... 55:19 Jag blir ju helt kollad. 55:20 Du blir helt checkad. Men ditt medskick till andra som lyssnar nu, om jag förstår dig rätt, Jari, att säg jag, gå med på sådana här, om du får chansen så... Om man får chansen, ja, precis. 55:35 Och uppfyller kriterierna att man får vara med. Och jag gjorde ju det genom att jag hållit på med asbestor och röker och allt det här. 55:44 Sen kan jag tänka mig att du vet att du har jobbat med det, men ibland vet kanske inte alla att man har varit utsatt för någonting. Att man har varit i närheten av det eller bott i ett hus eller där det har funnits. Så allt vet man egentligen inte. 55:57 Nej, nej, nej. Det enda jag skrev nej på idag var att bor du i ett radonhus idag. Jag vet inte det, men jag har inte gjort någon test på radon. 56:08 Nej. 56:10 Men annars var det jag på allt. 56:13 Nej men framförallt de som får chansen det är bara att hänga på om de uppfyller kriterierna. 56:22 Vi har ju pratat om det här med att vi får världskartan omritad nu för att FN har bestämt att vi ska förhålla oss lite mer till verkligheten som den ser ut egentligen. 56:34 Jo men absolut. 56:36 Men din världskarta blir också lite omritad nu. 56:42 Jo, man röker inte i bilen. Man spänner fast allt som... Till och med hunden måste vara fastspänd idag om du inte har bur. 56:52 Det finns inga. Tyvärr 1999 råkade jag ut för en frontalkollision. Och... En var inte fastspänd och han satt bak och han kom ut genom rutan och in i min framruta. 57:07 Han fick sätta livet till för att föräldrarna inte... 57:11 gjorde som man gör. 57:13 Eller bör göra. Eller lagen säger. 57:16 Men tänk vad vi har ändrat oss. Vilken perspektiv för flyttning. Jag menar det är ju väldigt få idag som åker eller kör bil och inte är fastspänd idag. Det har ju faktiskt släppt. 57:27 Jag tror inte det finns någon idag. 57:29 Nej. 57:30 Men däremot... 57:34 Den här månaden har jag åkt 400 mil. Jag har varit i Vetlanda, jag har varit i Gröns och allting. Och vet du hur många som pratar i mobiltelefon och kör samtidigt? Och då tappar kontrollen. Alltså de tappar fart. De kommer väl på fel sida och allting. 57:51 Inte är koncentrerade. Men de menar inte prata i handsfree utan du säger att man håller... 57:56 Nej, jag ser ju att de håller på... 58:01 Jag gick skolgatan i Umeå förbi skolan. 58:06 99 procent var kvinnor som satt med telefon. 58:12 Kanske till och med föräldrar som körde barn? 58:15 Jo, de hade barn och skulle till skolan med dem. Nej, det måste vara någonting till alltså. 58:25 Men det är också så konstigt att vi är så medvetna på ett sätt och vill vara säkra. Det är jättebra bilbarnstolar och det är mycket säkerhetstänk å ena sidan. Å andra sidan så är det det här med att vara på mobiltelefonen när man kör bil så tidigt. 58:43 Och sen fick jag en jättefin aha-upplevelse. 58:47 Jag tittar på Youtube. Min dotter rider cowboy-ridning. 58:51 Mm. 58:52 Och det var jättetävling i Skara Axevalla. Det hette NHRA där de kör. Och hon går och vinner sin klass. 59:00 Det är helt otroligt. 59:04 Kul att det händer bra saker också. 59:07 Och jag har aldrig sett det utan jag såg hur det går till. Hur de tävlar. Det är inte dressyr utan mycket värre än dressyr. 59:19 Men du, Jari, vi får önska dig stort lycka till på lungscreeningen. Och så håller vi tummen för att det går bra. Ja, men tusen tack. Tack för att du ringde. 59:28 Ja, tack själv. Ha en fin natt. Ja, hej hej. Tack, hej Dali, hej. 59:34 I det här avsnittet av Karlavangspodden fick ni höra lyssnarna som ringde in och berättade när de har fått helt nya perspektiv eller insikter i livet. Tack till alla som hörde av sig till programmet på ett eller annat sätt.